Hur avskiljer man droppar ur ett luft- eller gasflöde? Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till?

Det krävs en gedigen erfarenhet och kunskap för att välja rätt typ av metod för droppavskiljning. Några viktiga faktorer att ta hänsyn till är t ex:

• Miljökrav – Lagstiftning har fastställd krav på utsläppsnivåer, vilka måste efterföljas.
• Tryckfall –  Gasflödet i en process genereras av en fläkt eller kompressor , som alstrar ett vakuum eller utloppstryck . Tryck är energi och därmed en kostnad, vilket man tar i beaktning i processen. Generellt gäller att man strävar efter att uppnå så lågt tryckfall som möjligt.
• Utrymme – Hur mycket utrymme är tillgängligt för droppavskiljaren? Finns det begränsningar i t ex höjdled eller bredd?
• Gasvolym/-flöde
• Tryck
• Driftstemperatur
• Gasriktning i förhållande till droppavskiljaren
• Droppstorlek
• Processvariationer 
• Risk för igensättning – Kommer det att behövas ett spolsystem för att minimera risken för igensättning?

Förenklat kan man säga att principen för droppavskiljning är att dropparna i luft- eller gasflödet kolliderar mot en yta och leds sedan bort från gasströmmen p g a gravitation.

• Impaktion – vattendropparna i gasflödet kolliderar med en yta, t ex en droppavskiljarlamell och ’fastnar’ där istället för att föras vidare med gasen.
• Interception/’uppfångning’ – dropparna fastnar mellan trådarna eller fibrerna vid gashastigheter mellan 0,2 och 0,8 m/s.
• Brownsk diffusion – uppkommer vid låga gashastigheter, normalt under 0,2 m/s och max upp till 0,25 m/s, när gasen passerar genom en bädd av mycket fina fibrer. De små vattendropparna kolliderar med de omgivande gasmolekylerna, vilket medför att vattendropparna tvingas att röra sig i olika riktningar och kolliderar till slut med en fibrerna i bädden. Ju mindre diameter på fibern, desto mindre vattendroppar kan fångas upp ur gasflödet.